Tankar om Ukraina
Hörde häromdagen på radio, lunchekot tror jag, att den gamle bombaren av Vietnam och fredspristagaren Henry Kissinger hade tagit till orda om den uppståndna situationen i Ukraina. Han sa att alla borde lugna ner sig. Att inte formeras sig som den ena eller den andra. Han skrev om att Ukraina inte skall tvingas välja mellan Ryssland eller EU som sin handelspartner eller kulturutbytespartner. Moderation var hans budskap. Ett Ukraina som Natoland är provocerande för Ryssland – så tyckte han. När fan blir gammal blir han religiös – hade min pappa sagt om han levde.
Kanske är det så att det inte är så dumt att kyla ned situationen, En demokratisk regim har störtats. Det finns ett starkt missnöje. Administrationen var ineffektiv, korrupt hävdar många, och inte till tillräcklig nytta för befolkningen. Missnöjet kulminerade med EU-avtalet som inte blev av. Demonstrationerna och missnöjesyttringarna stöddes starkt av yttre krafter, vårt utrikesdepartement, Carl Bildt, inte minst. Den av vad jag förstår demokratiskt tillsatta makten, , presidenten, flyr efter brutala och misslyckade försök att ömsom kväsa ömsom blidka demonstranterna. En ny regering tillskapas, till 20 % bestående av närmast nazistiska högerextremer till ministrar.
Att Ryssland med sin blodiga erfarenhet av tredje rikets ofattbara terror är skeptiska för att inte säga skraja måste man inte vara en känslomässig Einstein för att förstå.
Det handlar till dels om att få Ryssarna att lita på att vi, EU, NATO, inte tänker anfalla dom. Dom kommer inte att tro oss om vi, Sverige, EU (NATO) representeras av sådana som Carl Bildt. Han är fel man på fel plats i fel tid. Han får inte Ryssarna, om någon, att känna sig inbjudna till dialog. Hur många foton på Dagens Nyheters förstasida har jag inte sett honom på, på missnöjestorg i Kiev eller andra fotosituationer på andra Ukrainska torg? Hans politiska språngbräda är ubåtsljud och petitioner mot Ryssland. När han vänder näsan mot öster blir han som en terrier. Som om han inte hade en fri vilja. Bildt är en del av problemet – inte lösningen.
Enskede 6:e mars 2014
Rolf Brattström