Jag har då och då stött på hos borgerliga skribenter och partiledare förakt för begreppet ”social ingengörskonst”. Har även stött på det hos enskilda arga personer.

En del ser ut som om de fått en äcklig disktrasa i munnen när de uttalar orden. Är inte alla samhällsbyggen en form av social ingengörskonst egentligen? Jag menar det finns väl ingen allom given sk naturlig utveckling i ett samhälle? I så fall kan vi ju bara luta oss tillbaka och låta allt ha sin förutbestämda gång.

Skattesänkningar och privata skattefinansierade elitskolor, byggande av motorvägstunnlar i en tid av galopperande koldioxidutsläpp, tvingande vårdvalslagstiftning och förbud mot krav på sociala och uthållighetskrav vid offentliga upphandlingar är väl också någon form av social ingengörskonst ?

Liksom införande av folkskola och mammaledighet var det på sin tid.

Vad är det som framkallar disktrasan-i-munnen-minen eller tonfallet?

Det kan ju inte vara ”social ingengörskonst” per se. För vi var väl överens om att alla samhällsbyggen har en vision. En bild av ett anständigt och helst ganska trevligt samhälle. Eller var vi kanske inte det.

Om man bara vill, eller är nöjd med och tror att den egna gruppen skall uppnå anständighet och gärna trevnad i samhället kan man tycka att samhällsutvecklingen skall ha sin gilla gång. Då vill man inte ha några ändringar i systemet och anser att dom som vill det ägnar sig åt ”social ingengörskonst”

Och så tar man på sig den där disktran-i-munnen-minen.

Logiskt sett ägnar sig nyliberaler, konservativa och Sverigedemokrater också åt det där begreppet. Dom tror nog inte att en fri kapitalism skall lösa mänsklighetens problem men många tror att de själva hör till vinnarna. I ett stort stenhus med elegant kök och två stora bilar på uppfarten typ. Nej så är det nog inte dom har nog bara inte tänkt färdigt.

Min point är att dom också ägnar sig åt socialt ingengörsskap.

Jag vill erinra om Attefall, hette han inte så KDs bostadsminister som trodde att han inte ägnade sig åt socialt ingengörskonst, vilket han uttryckligen föraktade, när han försökte lösa bostadskrisen genom att låta sin grupp bygga baracker i sina trädgårdar.

Enskede april 15

Rolf Brattström