Torgmöte vid BEA


Bygget av värdens dyraste sjukhus utgör en vattendelare i svensk förvaltningstradition, i sättet att hantera allmänna medel, i ämbetsmannaansvar, i hederlighet. Ingen ansvarig tycks vara möjlig att spåra. De stora merkostnaderna kan liknas vid en stöld från det allmänna. För enskildas vinning. Vår gemensamma sjukvård har bestulits på miljarder. Det här skall Moderaterna inte komma undan med. Gustav Wasa hade varit pist off om han levat. Som han var på danskarna. Gammal kung som han var.
Offentlig Privat Samverkan , OPS, var ifrån början förutsättningarna enligt Moderaternas beslut. Trots att det var välkänt att det var dyrt, trots att flera varnade, inklusive den dåvarande regeringen vars stadsminister var äkta make till Fillipa som var Stockholms Landstings styrelsemedlem. Erfarenheterna från England var entydigt negativa. Sjukhusen som byggts där var dysfunktionella – allt för stor del av sjukhusbudgetarna gick till att pröjsa bygget. Vården tog stryk. Engelsmännen har dyrköpt brutit avtalen. Den företagskonstellation som byggt NKS har härjat i Afrika också. Flera länder betalar större delen av sin sjukvårdsbudget till sjukhusbyggen i stället för att kunna med små medel lyfta sjukvården på landsbygden. Alla visste att ingen kan få så fördelaktiga lån som Stockholms Landsting, ändå lät man ett riskkapitalbolag i ett skatteparadis stå för fiolerna. Det borde vara åtalbart.
Det var bara en firma som sökte till att få kontraktet. Ändå fullföljde man upphandlingen. Moderaterna med tyst medgivande av Liberaler, Centerpartister, Kristdemokrater och Sverigedemokrater tyckte tydligen att det var en bra idé. Hela upphandlingen var ändå jättehemlig. Varför då? Handlingarna fick inte offentliggöras. De politiker som ville titta på dom fick bara läsa dom på plats, under bevakning, mobiltelefonerna fick de lämna i dörren. Ingen fick ta med sig något därifrån. Ingen vald politiker kunde bedöma om avtalet var rimligt. Det var inte rimligt har det visat sig. Politikerna med Moderaterna i spetsen måste ha blivit fullständigt uppsnurrade av konsulter och finanssnubbar. Som kärlekstörstande lätt blir sol-och-vårad av förförelseproffs.
Vanstyret fortsätter. Moderaterna byter ut några frontfigurer. Catarina Elmsäter-Svärd är diskret undanstädad. Filippa fick jobb i ett bolag hon givit feta kontrakt till. Stig Nyman (KD) är väl inte kvar? Det nya moderata landstingsrådet Irene Svenonius har med hjälp av samma amerikanska konsultbolag PwC som sydde ihop bedrägeriet kommit fram till att vi ingenting kan göra. Swedish Hospital Partners, en målvakt för Skanska och långivaren Innisfree (ägd av brevlådeföretag i Luxemburg) begär 15 miljarder för att dra sig tillbaka. Det är ingenting mindre än ett rån från Stockholmarnas gemensamma sjukvårdsbudget. Ändå tycker jag vi skall betala det. Så vi får bestämma och prioritera över vår egen sjukvårdsbudget. Psykiatrin behöver kulor. Personalen i hela landstinget behöver uppskattning och självkänsla. Och framförallt behöver vi vara herre i vårt eget hus. Göra våra egna prioriteringar och sköta vår egen sjukvård efter behov obundna av att kasta våra skattepengar i gapet på den globala finansens hungriga. Jag tror det blir bäst om än inte billigast att köpa ut oss. Sedan tror jag att det behövs ytterligare personförändringar i KS/KI:s ledning för att återupprätta förtroende i omgivningen.
Bygget är dåligt planerat, inte förankrat hos de som kan, dåligt uppköpt, fullt av skandaler, alltifrån bristfällig intern datakommunikation till bakfall i badrum och det värsta fallet av svartjobb som skatteverket och facket någonsin skådat.
Skanska må vara duktiga men här har dom skämt ut sig.
Låt inte Moderaterna som är så tight med den osunda delen av finansvärlden och dom lismande obskyra konsultbolagen som PwC få förnyat förtroende att styra sjukvården i Stockholms län.
Enskede 13/12 2017
Rolf Brattström
moment:teater var nästan fullsatt när Svenska Dagbladets journalister Fredrik Mellgren och Henrik Ennart redogjorde för sin prisbelönta, undersökande journalistik om turerna kring Nya Karolinska Sjukhuset och hur man lyckades förvandla det till världens dyraste sjukhus.
Enda klagomålet från publiken var att man gärna hade haft med någon av de beslutsfattare som var med och drev igenom affären, om än bara för att hänga från rånocken.



Försvarspolitisk arena håller utfrågningar med de politiska partierna under Almedalsveckan. Riksdagsledamot Stig Henriksson lade fram Vänsterpartiets syn på säkerhetspolitiken med rapp den 5 juli.
Vänsterns försvarspolitik
är ingen annans lik
Tre minuter kan ge en panik
Men sakargument överröstar skrik
Så:Ska vi öka fredens chanser
Bör vi akta oss för allianser
Både dem i riksdan men också NATO-klubben
För blir det krig då är vi med på stubben
med ett NATO i krig kan vi aldrig gå fri
Smäller de så är vi me. Det är Natos enda garanti.Men bland de mest prekära
är att vi bara snackar det militära
Ah, för all del, pratar gör vi om det civila
Men utan stålar får det civila fortsatt vila
Och så glöms i krigsretoriken
Hela breda säkerhetspolitiken
Avspänning, nedrustning och diplomati
Fn och OSSE; Satsa på de, det måste vi.Att bara rusta och öva mer
Är en farlig väg, inser fler och fler
Med Finland ska vi öva men också lära
Grannlandet som står Sverige så nära
För 25 miljarder får de mycket pang
Ryktena börjar komma i svang
Att värnplikten är kostnadseffektiv
och ingen egen försvarsindustri med driv
Och ändå slåss de inte bara med kniv
Finland har inget Miltärindustrikomplex
Medan vi måste kämpa med våran KEX
Och köpa materiel vi inte behöver
Så SAAB och BAE kan tjäna klöverMen försvar ska vi ha och de ska va bra
Värnplikt och att politiken inte styr detaljerna
Då får vi ut mer och militären förtjänar medaljerna
Jag instämmer med riksrevisionen
Att detaljstyrning drabbar produktionen
För hör upp nu, tycker ni inte att det stämmer
Att foten vet bäst var skon klämmer?Igen; Finland, värnplikt och inga detaljer
Då kan vi klara våra bataljer
Då kan vi i fred hävda vår gräns
Och i krig slå tillbaka så detMen före kanoner och ballistik
Kommer alltid säkerhetspolitik
Abraham Lincoln visste och allt fler vet
Håll dig väl med din granne – men bygg ett högt staket.
Tre minuter går sabla fort –
Men nu är det gjort
Med vänlig hälsning
Stig Henriksson
Riksdagsledamot (V)
Sveriges regering har lovat att arbeta för ett världsomfattande kärnvapenförbud i FN tillsammans med en stor majoritet av medlemsländerna… men har inga riktiga, egna idéer om hur och undviker att ta konkreta steg i sitt eget land. Det framgick av interpellationsdebatten mellan utrikesminister Margot Wallström och Stig Henriksson (v).
Sverige valde att den 27 oktober 2016 att rösta för FN resolution L. 41 som uppmanade medlemsländerna att arbeta för kärnvapenförbud. Den hade antagits med 123 röster för. 38 mot och 16 nedlagda röster. Mot förväntningarna röstade Sverige för. Moderata och liberala företrädare protesterade. Moderate riksdagsmannen Hans Wallmark klagade över att detta riskerade Sveriges chanser att bli NATO-medlem.
Trots allt detta valde alltså utrikesminister Margot Wallström under hösten 2016 att rösta ja till att arbeta för kärnvapenförbud. Det var då.
Hur är läget idag då?
Stig Henriksson hävdade att kärnvapenförbud egentligen inte är speciellt radikalt. Två av tre typer av massförstörelsevapen är redan förbjudna. Resolution L. 41 skulle helt enkelt stoppa den sista och dödligaste typen som finns.
Men på flera punkter valde utrikesministern att glida undan vid utfrågningen. Det ”räckte” med att Sverige arbetade för kärnvapenförbud ansåg hon. Vi behöver inte införa något förbud mot kärnvapen på vårt eget territorium. Dessutom har Sveriges nedrustningsambassadör Ewa Waldner hörts förklara att Sverige måste kunna utträda ett avtal om kärnvapenförbud.
Stig Henriksson undrade varför Sveriges nedrustningsambassadör kan tänka sig att hoppa av det avtal hon själv är med om att förhandla fram. Vill regeringen hålla dörren öppen mot NATO?
Stig Henriksson återkom hela tiden till frågan som egentligen inte fick något svar. Varför kan Sverige inte ta några steg på egen hand, parallellt med att vi förhandlar om kärnvapenförbud? Stig nämnde tre möjligheter.
Utrikesminister Wallström noterade att hundra nationer i världen omfattas av kärnvapenfria zoner men att det ”inte är aktuellt” för Sveriges vidkommande. Att arbeta för ett kärnvapenförbud räcker. ”Inga ytterligare krav kan ställas på Sverige,” anser hon.