Elefanten i rummet

Välfärdsutredningen föreslår hur samhället skall säkerställa att offentliga medel används till vad de är avsedda för. Ilmar Reepalu är färdig med utredningen och med förslag på hur vinstuttag skall begränsas så att större överskott i privat drivna skolor, sjuk- och omvårdnadsverksamheter och socialtjänst återinvesteras i stället för att delas ut till aktieägarna och hamnar i skatteparadis. Detta berättade han om för några veckor sedan vid ett möte på landstingshuset. En nationalekonom och fd M-riksdagsman som numera har bytt sida, i alla fall i denna fråga, talade särskilt om hur olämpligt det är att bedriva skolverksamhet som aktiebolag.

Utredningen skall nu omvandlas till en proposition som riksdagen har att ta ställning till. Den kommer sannolikt att röstas ned av Alliansen och SD. Då får det bli en valfråga 2018. Det skulle vara mycket välgörande för det politiska klimatet. En majoritet av svenskarna vill inte ha det så här i fortsättningen.

Sverige är enda land i världen som tillåter att offentligt finansierad skola kan bedrivas i aktiebolagsform och att vinster kan föras ut ur systemet till kapitalägarna. Sverige är unikt i det att sjukvårdsföretag har fri etableringsrätt att bedriva verksamhet finansierad av skattemedel. Det här omöjliggör för samhället att planera och styra resurser så att målen om en likvärdig skola och vård efter behov kan uppfyllas.

10 % av bolagen i den privat drivna välfärden står för 75% av omsättningen i den privata sfären.
Stora företag köper upp de små vilket leder till minskad mångfald.

Av samhällets totala kostnader för välfärden står privat driven verksamhet för ca 10 % . Andelen inom skolan är mkt större.
Från borgerligt håll, och från en del sossar som står nära köttgrytorna, hävdas att eventuella oegentligheter och orättvisor skall motverkas med bättre upphandling och kvalitetskontroll. För det första handlar det inte om ”eventuella” oegentligheter och orättvisor – dom är högst reella. För det andra är det hart när omöjligt, i alla fall mycket byråkratiskt tungrott, att kontrollera kvalité i skolan och stora delar av sjukvården i den utsträckning som skulle behövas. Det rör sig om långa processer och inte en slutprodukt som skall kontrolleras. Det kan gå att kontrollera kvalité/effektivitet i specialistvård (ex ortopedkirurgi/klinik) men större delen av sjukvården som primärvård och omhändertagande av multisjuka är svårt att utvärdera. Beträffande skolan har vi en påtaglig betygsinflation i kölvattnet av sk friskolorn. Betygen stiger och kunskapen sjunker hos eleverna enligt PISA- mätningarna. Flera år i rad. Betygssättning är i sig ett problem då det faktiskt är en form av myndighetsutövning som nu har blivit ett konkurrensmedel. Osunt.

Vilka vinster gör då privata aktörer inom välfärden? Man kan räkna på olika sätt, men hur man än räknar är vinsterna stora, mycket högre än inom övrig tjänstesektor. Man har övervinster (enligt gängse sätt att räkna) på 20 miljarder mellan 2005-2013. Vinsterna tenderar att öka starkt. 4 % av företagen står för 50 % av övervinsterna. Sverige är det enda land i världen som tillåter att man tar ut vinster ur skolan. Det enda land i världen som tillåter att aktiebolag får driva skolverksamhet. I Norge och Danmark finns privatdrivna skolor men inga AB och inga koncerner – det är inte tillåtet.

Näringslivets organisationer hävdar att en reglering av vinstuttag i offentligt finansierad välfärd vore jämförbart med ren sovjetkommunism. Det är inte trovärdigt. Det är i själva verket en ganska billig argumentation, nästan vulgärt. Den allmänna, obligatoriska skolan är ett kitt i samhället som skall se till att alla barn får en bra undervisning som leder till uppsatta mål och som till del kompenserar för olikheter i förutsättningar och bakgrund hos eleverna. Att bedriva skola i aktiebolagsform motverkar dessa syften. Den enda skyldighet Aktiebolag har, enligt aktiebolagslagen, är att leverera vinst till sina ägare. Skolpengen är beräknad efter vad en genomsnittlig elev kostar att utbilda. Friskolorna på grundskolenivå ligger nästan alltid i välbärgade områden där föräldrarna har goda inkomster och ofta akademisk utbildning. De eleverna är förhållandevis billiga att utbilda enligt skolplanen. Om man dessutom slipper ha/ är fri från, skolgård, laboratoriesalar, gymnastiksal, skolbibliotek, skolmat och har många obehöriga lärare – utan kan förlita sig på att barnen får mycket stöd hemifrån och att eleverna klarar självstudier i stor utsträckning då kan man tjäna mycket pengar. Det är inte Drevdagen eller andra ideella verksamheter det handlar om, nu är det skolindustri eller skola i samhällets regi det handlar om. Det är betungande för kommunala skolor som oftast har traditionella skolbyggnader och tvingas betala ”marknadshyra” och som har en större andel elever som behöver mer lärarinsatser. Kommunala skolor har allt svårare att gå runt ekonomiskt. Den här utvecklingen måste brytas.

Är det verkligen så här det går till? Ja – för närvarande är det det.
Så länge det är lagligt är det inga problem” – brukar moderatpolitiker säga, med ett förvånat höjt ögonbryn och en befallande blick när det moraliska eller samhällsnyttan i en kommersiell verksamhet ifrågasätts.

Låt oss göra övervinster i välfärden olagliga.
Typ i enlighet med utredningen!

April 2017

Rolf Brattström

Kopiera länk