Folk och försvar, dröm och drömtydning

DRÖM OCH DRÖMTYDNING

Jag vaknade ur en otäck dröm, jag hade blivit utkastad från ett möte och stod nu tunnklädd och frös utanför någonting som närmast liknade ett fjällhotell. Den finkorniga torrsnön yrde runt mina fötter och glittrade i ljuset från entrén.  En ångestanstruken déjà vue-känsla hängde kvar som en dålig smak i munnen. På nyårsafton 69 eller 70 blev jag milt utföst från ett hotell i Hoe Tatra i Tjeckoslovakien. Men då var jag full, nu var jag arg.
Arg och yrvaken samlade jag mig och skrev genast ned drömmen.

Mötet gick under beteckningen Folk och Försvar. Vilket måste betecknas som missvisande då det talades mycket lite om försvar av folket, försörjningsberedskap av mat, el, och pengar i kristider. Eventet var traditionsenligt förlagt till Sälen i Dalarna. Med hela den mäktiga svenska fjällkedjan som bakgrund. I vinterskrud.
Alla var där, robot-, flygplans-, ubåts-, krut- och handeldvapenstillverkare, journalister, forskare, militärer och fackföreningar. Och politiker och fd politiker (varav många konsulter i vapenindustrin). Och kanske några fredsorganisationer, vad vet jag.
Det var välkomnande och trevligt. Stämningen var förväntansfull när vi i smågrupper gick från våra nyligen inbodda nattläger ned till mötet. Den första jag såg var en gänglig man som stack ut med sin längd och sitt sätt att tala. Han påminde om någon jag sett på åtskilliga bilder från Maidantorget i Kiev på tidningarnas förstasidor och nu aktuell med sin anknytning till Lundin Oils eventuella folkrättsbrott i Sudan. Han satt då i bolagets styrelse som expert på geopolitik, tror jag. Någonstans i drömmens växling mellan hissnande detaljrika bilder och oklarare känslomässiga funderingar minns jag också honom som aktiv i lobbygrupper för Irakkriget. Trevnaden och den varma stämningen vann dock mitt humör.

Glasen klinkade. Raggsockor och yllekoftor log i mjugg mot varan. Harklingar och handklappning – nu skall någon börja prata. Sorlet lade sig motvilligt.
Några forskningsledare från FOI inledde med militär statistik om Ryssland varvat med egna uppfattningar om det Ryska samhället. Jag slog bort min inre undran över om de fick sin lön i cash i plastpåse på samma sätt som deras arbetsgivare försökt finansiera en vapenfabrik i Saudi Arabien. Man vill ju inte vara en stämningsförstörare. Sedan pratade borgerliga partiledare, som avskaffat allmän värnplikt med minimal majoritet i riksdagen, och under åtta års tid minskat vår försvarsförmåga, de bjöd nu över varandra med nya miljarder till försvaret. Genast! Den vänliga stämningen, de mjuka koftorna, den spetsade bålen, de rosiga kinderna till trots gnagde en irritation min själ. Eller vad man nu kallar jaget i drömmen.

En svensk före detta toppofficer med ett distinkt efternamn nu knuten till försvarets utbildningsorganisation pratade länge lågmält till oss. Som om vi alla vore utan kunskap och erfarenhet. Som till barn. Ryssen förstår inget annat än järnnäven var vad han sade. Om någon har en annan uppfattning är ni antingen Putins femtekolonnare eller till utplåning vekhjärtade och naiva. Det var nog där någonstans som jag fick nog.
Det sista jag minns från själva mötet var att jag argt och högljudd sagt något om att ”rysshatarklubben tydligen har möte…”
Sådan var min dröm.

DRÖMTYDNING
Under några dagar senare kom jag att titta på SVT som hade dagliga sändningar och reportage ifrån mötet. Det var flera inlägg och synpunkter på vår försvarspolitik. Mest av militär karaktär. Om jag skulle göra någon slags syntes/kontenta av det jag såg så blir det att; ryssarna skall bestraffas med utfrysning/bojkott kulturellt, ekonomiskt och politiskt tills de lämnar Krim och ger upp Donetsk-Luhanskområdena i östra Ukraina. Syftet med detta är att om ryssarna blir fattigare och trängdare kan ett folkligt uppror uppstå så att Putinregimen kastas över ända. Då blir det nog demokratiskt och mer västerländskt. Eller så blir ryssarna så desperata att de går till anfall. Mot Baltikum kanske. Då kommer vi att bli indragna vare sig vi vill eller inte.

Om detta enkla tänk styr svensk utrikespolitik blir jag verkligen oroad även i vaket tillstånd. Förutom att det är riskfyllt och feltänkt är attityden obehaglig hos arvtagarna till den gamla militär/höger inställningen till vår omvärld, de som kallar alla som inte håller med för offer för rysspropaganda eller rätt och slätt som landsförrädare. Dom är som en spegelbild av … ja just det Putin.
Situationen är delvis ett resultat av och en förlängning av Bildts riskfyllda utrikespolitik. Hoppas vi hinner skaffa oss ett civilförsvar och en försörjningsberedskap värd namnet innan det blir skarp politik och de logiska följderna av denna ogenomtänkta hållning blir verklighet.
januari 2017
Rolf Brattström

Kopiera länk