Har aldrig kallat mig för kommunist som många av mina kompisar gjorde förr. Betraktar mig som en gammal vänstermänniska av traditionellt snitt. Tyckte det räckte med att kräva rättvisa. Vi måste alla få del av den ökande produktiviteten. Vinsten av arbetet måst fördelas rättvist. Alla måste jobba och bidra till vårt gemensamma. Med arbete. Efter förmåga. Rik som fattig, frisk som sjuk. Alla som kan skall bidra till vårt gemensamma samhälle. Så att vi är och förblir en anständigt kulturell civilisation. Arbete är både en rättighet och en skyldighet. Vi vill alla; Att våra barn tas om hand så att de får lust på livet. Att våra gamla får det så bra som möjligt så de möter sin oundvikliga död med jämnmod. Medellivslängden, hur gamla vi blir, har ökat med närmare ett decennium det sista seklet. Det är väl bra. Om livet är någotsånär kul då. Vilket de flesta tycker om man frågar dom, väl? Men det är inte många som frågar dom om det.
Vi har alldeles för många arbetslösa, för dåliga skolor, stora brister i sjukvården och för låg standard på åldringsvården. Vi har en ökande ojämlikhet och många i samhället som är ensamma. Vi måste få en politisk förändring.
Efter dessa trista betraktelser över sakernas tillstånd vill jag beskriva några glädjande, livsbejakande, iakttagelser i mitt nyss förlupna lefverne.
Det är något magiskt med dimmiga höstmornar med frostnupen mark och ljudet av tystnaden.
President Lula, den gamle stöten, vann ånyo valet i Brasilien. Trots alla försök från högern att sabba valet. Det lär bl.a. ha funnits fler försök att hindra folk från att rösta genom att ställa in busstrafiken. Då gick man ur huse för att skjutsa folk till vallokalerna med privata bilar.
I helgen, den med spöken, eldade vi en stor brasa av ris och små träd som röjts för att hålla landskapet öppet. En väldig eld. I mörkret, till musik av Jussi Björling, tjugo pers. Flera generationer.
Och alldeles nyligen. Mellanvalet i USA då Demokraterna vann stort över Trumps Republikaner. Trots enorma pengadonationer från äckligt rika, och massiv övervikt av TV -reklam från Elon Musk. Folks röstande får mig att tro på demokratins möjligheter. Den ständiga manipulativa tv-reklamen tycks inte ännu har förryckts folks tankeförmåga.
Hade nästan glömt bort hur optimism kändes i kroppen.
November 2026
Rolf Brattström