• Hem
  • Vårt förhålland...
Kåseri

Vårt förhållande till USA

Landet är en del av Sverige och vår historia. Massor av svenskar emigrerade till förenta Staterna. Nästan en femtedel, över en miljon svenskar, drog till USA på 1800- och 1900-hudra talet. Vi har starka band till USA. Vårt land var då orättvist som en dysfunktionell familj. Folk bodde trångt och var svältfödda och den fåtaliga eliten förlitade sig på polis och militär för att försvara sina privilegier. Innovationskraften, för att förändra sakernas tillstånd var som vanligt låg hos de besuttna. Att vi inte fick en totalitär högerregim eller en blodig revolution kan vi antagligen tacka emigrationen för. Det sociala trycket minskade, maten räckte när stora skaror lämnade landet. De som lämnade Sverige och andra länder i Europa hade inga höga tankar om staten. I England förföljdes olika kristna samfund som inte lät sig underordnas den officiella kyrkan. Svält och fattigdom drev befolkningen i exil från andra länder som exempelvis från Irland.

Landet är en del av Sverige och vår historia. Massor av svenskar emigrerade till förenta Staterna. Nästan en femtedel, över en miljon svenskar, drog till USA på 1800- och 1900-hudra talet. Vi har starka band till USA. Vårt land var då orättvist som en dysfunktionell familj. Folk bodde trångt och var svältfödda och den fåtaliga eliten förlitade sig på polis och militär för att försvara sina privilegier. Innovationskraften, för att förändra sakernas tillstånd var som vanligt låg hos de besuttna. Att vi inte fick en totalitär högerregim eller en blodig revolution kan vi antagligen tacka emigrationen för. Det sociala trycket minskade, maten räckte när stora skaror lämnade landet. De som lämnade Sverige och andra länder i Europa hade inga höga tankar om staten. I England förföljdes olika kristna samfund som inte lät sig underordnas den officiella kyrkan. Svält och fattigdom drev befolkningen i exil från andra länder som exempelvis från Irland.

USA var en Europeisk koloni från början. Fransmän, Spanjorer och Engelsmän odlade säd och bomull med hjälp av afrikanska slavar efter att ha dödat de indianer som var i vägen. När moderländerna krävde skatt och tribut på deras förtjänster revolterade kolonisatörerna och USA bildades. 80 år senare (1861) startade ett blodigt inbördeskrig som nordstaterna vann under president Abraham Lincoln. Nordstaterna ville förbjuda slaveriet. Han är än idag staty i centrum av många Kubanska städer. De flesta svenskar som emigrerade hamnade i nordstaterna och hade föga med slavar att göra. Däremot fans en betydande svensk skeppsfart som fraktade slavar från Västafrika till Karibien med stor lönsamhet. Om så många som hälften av de kedjade afrikanerna dog under transporten så var ändå resan lönsam för de svenska redarna.

Nåväl, USAs historia känner vi. De svenska emigranterna flydde ett ovärdigt liv och hade förhoppningar om ett bättre på andra sida Atlanten. Dom hade alla en liten tillit till att någon nationell stat stod på deras sida. Att staten var något gott. Det blev tufft för många, men vissa gick det mycket bra för. Det finns en djupt rotad tradition i USA att misstro staten.

Vi som föddes i Sverige under eller strax efter det andra världskriget, in i det kalla kriget mellan Sovietunionen och USA, har lärt oss att det var tack vare USA som nazityskland till slut kunde besegras. En väldig massa filmer har lärt oss att USA besegrade Hitler. Det är ju inte hela sanningen. Det mesta krutet och den största manspillan brände ju Hitler på östfronten. Det lärde jag mig först sent i gymnasiet, inte i skolan eller genom filmer och media utan genom egna studier. USAs insats var sannolikt avgörande men var trots allt liten i förhållande till Sovjets. Sovietunionen var inget land man skulle vilja leva i. Särskilt inte under kriget. Stalin var en brutal ledare. I en brutal tid.
Efter andra världskriget kom den amerikanska Marshallhjälpen i form av massiva dollarinvesteringar i västzonen för att undvika den depression som följde på första världskriget. Det blev en framgång. Vi fick flera decennier av snabb tillväxt och välståndsutveckling i Västeuropa. För Sverige blev det en lång högkonjunktur utan att behöva starta från ruiner. USA utvecklade en medveten bred ideologisk kampanj, för avnazifiering, för diplomatiskt närmande och praktiskt med breda forskar- och studentutbyten bland annat.

Alla utbytesstudenter kom ju inte hem frälsta på det amerikanska samhället men vi hade en begåvad pojk i min klass som arbetade hårt för att få oss att gilla USA lika mycket som han. Han var förvånad över vår skepsis till hans entusiasm. Till slut smalt vi lite när han visade några dokumentärfilmer i aulan på amerikansk bluegrassmusik i svartvitt med bra sväng och uppkäftiga stränginstrument.

Vietnamkriget blev för många i min generation ett uppvaknande och en varningssignal om att det goda USA som vi fått i oss med vällingen inte var vad vi lärt oss. Vi blev allt fler som såg denna militära stormakt som en jätte på lerfötter. Eldkraft utan förnuft och eftertanke. Den bilden gäller fortfarande. Krigen, de tidigare och pågående, mot Iran och Irak har ju inneburit ett långvarigt och fortlöpande debacle för Europa.

Att Sverige och framför allt svensk militär är så limmade mot denna krigsmaskins rygg är ett problem. Sveriges och USAs intressen är inte identiska, rentav ganska olika i flera avseenden. Kanske särskilt nu när USA leds a en infantil narcissist. Samtidigt som vi bestämt att vi skall återupprätta ett territoriellt försvar blir vi pådyvlade utrangerade patriotrobotar från USA för miljarder. Det är problematiskt och faktiskt lite pinsamt.

Men det är inte bara militären och försvarspolitiker som saknar självkänsla och tron på ett starkt självständigt försvar, en Svensk alliansfri lösning. Även sjukvårdspolitiken försöker högerpolitiker att driva mot en amerikansk modell. Med moderaternas hjälp försöker svenska konsulter understödda av Boston Consulting Group införa det allmänt erkänt dyra och ineffektiva amerikanska sjukvårdssystemet i Stockholms Region. Det är bara ett fåtal kapitalister som är betjänta av att göra den allmänna sjukvården till en marknad. Vård efter behov byts ut till vårdval och vård efter pengar/extra försäkring. Varför får dom fortsätta? Varför satsar vi inte på drift i egen regi med kompetensutveckling och bra chefskap?

Vad tycker Miljöpartiet och Sverigedemokraterna i dessa frågor månntro?
Påsk 2020

Rolf Brattström

Kopiera länk