V-Enskede ordnade seminarium om skolan 31 januari 2023.
I Sverige drivs ett ökat antal av privatägda skolor med skattepengar. Hur stor är risken för att de privatägda skolorna dränerar mer och mer resurser från den vanliga skolan?
Anta att man förutom de vanliga skolorna skulle införa ett parallellt system av privatägda skolor som också får skattepengar för driva sin verksamhet.
Anta att det systemet växer och växer. Anta att först stora skolföretag och sedan specialiserade aktiebolag brer ut sig. Anta att de dränerar skattepengar och resurser från den vanliga skolan.
Fast det är inget antagande.
Om det och annat kommer Marcus Larsson, lärare och författare från tankesmedjan Balans att tala.
När: den 31 januari 2023. Föreläsningen börjar kl 19:00. Dörrarna öppnas från och med 18:00. Många brukar komma tidigare för att snacka och umgås.
Var: moment:teater, Gubbängstorget 117, Gubbängen.
Entré: fritt.
Fika: Vi bjussar.
Vänsterpartiet i Enskede.
Underbart är kort, trist vara länge, sjunger Povel Rammel i nå’n av sina fina låtar. Det tänkte jag på under den nyss förlupna långhelgen. Vi var med min dotters familj i deras nyförvärvade fritidskåk någonstans mellan Katrineholm och Finspång. Skog, sjöar och kulturbygder förde oss på slingriga vägar till det luggslitna huset. Kul att jobba ihop med att fixa med hus. Det behövde målas och en del trä i fasaden behövde bytas. Det var mycket jobb och långa dagar. Och halvtaskigt väder dessutom. Det blev ändå mycket gjort tack vare mormor som var barnvakt och matmor. Höga stegar och krampaktigt balanserande under taknocken för att få den faluröda färgen att täcka de gistna plankorna får väl tillskrivas tillvarons trista.
När familjens intensiva och understundom störiga äldste son i en plötslig sinnesstämning av välbefinnande sprang mellan alla vuxna och kramades kort men hårt var det underbart.
När den yngre, mera filosofiskt lagda , treåriga brodern kom stolpande fram till min penseltvätt under rinnande vatten, uppenbarligen blev han kissnödig av ljudet, och drog ner brallorna och insåg att även med byxorna runt stövelskaften skulle han kissa i byxorna accepterade att jag höll honom i axlarna så att han kunde luta sig framåt så att strålen hamnade på gräsmattan. En underbar banal känsla.
Sådan är lyckan om den inte kommersialiseras
Har ni tänkt på …..
Att fiskarna i de få fiskdiskar som numera finns har väldigt stora ögon,
Har du funderat på vad det beror på? Magen vill ha fisk men du vill nog inte veta varför utbudet är så ringa. Alla vatten, jorden runt, är på randen av utfiskning, de stora ögonens fiskar fångas på allt större djup. Dom har jätte stora ögon för att de lever på stora djup där det är dåligt med ljus. Länge trodde vi att norsk odlad lax var ett sätt att få oss att kunna fortsätta äta fisk utan att fiska ut haven. Så var det inte, så är det inte. Alla fiskar stora som små, goda eller mindre goda trålas upp jorden runt för att bli mat till laxodlingarna. Eller annat djurfoder. Torsken och andra större fiskar har ingen mat kvar.
Fiskarna, de som fiskar, har ett oproportionellt stort inflytande på samhället, som präster och nykterister är dom överrepresenterade i våra demokratiska församlingar. Den svenska fisknäringen är ganska hobbyartad till 90 % , den resterande 10% består av ett begränsat antal stortrålalare som dammsuger östersjön på strömming eller nordvästafrikas kust på fisk till förfång för den lokala kustbefolkningen. Ironiskt nog tycks utövarna tro att de har Herrens välsignelse. Det är som om de religiösa och fiskarna har slagit sig ihop för att maxa sitt parlamentariska inflytande. Herren ger och Herren tar. Tar den magra proteinfödan från nordvästafrikas kustbefolkning och ger till bigotta käcka gossar från Bohuslän. Så att jag kan äta en skiva kallrökt lax på mitt egenbakade bröd. Det är jättegott.
Nog om det beklagansvärda fisket.
Alla måste vi äta. Alla har vi ett förhållande till mat. Som visserligen varierar över livscykeln. Som barn åt man vad som gavs. När man själv hade barn försökte man få i dom någonting. Ett tag hade vi en lista på olika maträtter på anslagstavlan i köket som inspiration när fantasin tröt. God och varierad mat hör den välmående övre medelåldern till. Den statusskimrande fäblässen för ostron har jag aldrig förstått glädjen av. En saftig hamburgare på nötkreaturets framdelskött kan jag däremot njuta av. Nåväl.
Om man går runt i någon stor livsmedelsbutik oavsett om det är ICA, COOP, Willys eller Lidel och inte är alltför hungrig utan mer i ett filosofiskt moode kan man bli helt nockad av utbudet. Tusentals artiklar. Men se! Om man låtsas att man är en ung student från någon institution som fått uppdraget att kolla hur många råvaror som de facto finns i butiken, då skulle man komma fram till att det inte är särskilt många. Mejeriavdelningens imponerande storlek är ju bara en enda – komjölk. Pastagondolens imponerande metrar är bara vete- och dinkelmjöl och ägg. Ska vi gå vidare till läsk och ölavdelningen – det är socker, några smakämnen, mältat korn och vatten. Och den gudabenådade humlen förstås. Jag återkommer till vatten. Och köttavdelningen, det finn ju bar tre djurslag i praktiken, nöt, gris och fjäderfä. Många detaljer kallas file’, inner eller ytter även hönan anses ha en.
Grönsakerna är ju inte så många även om tomaterna numera finns i åtskilliga varianter. Morötter och vitkål är fortfarande i sina grundformer. Potatis och ris är fortfarande potatis och ris.
Den bländande godisgondolen består ju huvudsakligen av gelantin och socker plus aromämnen och färgämnen. Chokladen har flyttat till finhyllan.
Min avsikt är inte att förminska och förtala vad våra ärofulla butiker försöker sälja på oss utan göra oss uppmärksamma på hur få våra livsmedelsråvaror faktiskt är.
Havregryn, mjölk, lingonsylt och potatis lär man kunna leva länge på. Undrar om vårt civilförsvar vet det. Om det ens finns ett sådant.
Alla pengar för vår överlevnad vid kriser har nog dessvärre gått till JAS Gripen.
Enskede april 2022
Rolf Brattström
minns jag som en liten men kraftfull man med buskiga ögonbryn och plirig blick. Han var sjöofficer och var en man som morfar och mormor var stolta över. När jag hade valt att skriva något om Karl XII någon gång i skolan, minns inte riktigt när men det var före min pubertet, efter att den slog till har jag några års minneslucka innan jag klarat studenten och upptäckte att jag trots mina snuskiga och barnsliga fantasier kunde se och prata med flickor som ville se och prata med mig. Nåväl, då när jag var intresserad av Karl XII kopplades jag ihop med morbror Tord som ansågs vara kunnig på området. Det blev väl inte så mycket hopkoppling egentligen. Vid ett telefonsamtal frågade han mig om jag visste vad hans hustru hette. När jag svarade att han aldrig gift sig blev han imponerad. Det minns jag. Vi pratade antagligen om några slag, Poltava och om hans nederlag och den konstiga exilen i Turkarnas rike. Men det minns jag inte mycket av. Många år senare när jag seglandes hälsade på min gamla mormor på ett förhyrt ställe i skärgården tillsammans med en flickvän stötte jag på honom igen. Morbror Tord. Vänlig och artig och charmant mot min flickvän. När vi efter några timmar skulle segla vidare stod Tord längst ut på den smala plankbryggan och kommenderade. Det var ju bara att lägga loss, dra sig ut till draggen hala upp den och sätta focken så man fick fart ut ur viken. Vi log båda försiktigt åt kommendörkaptenens högljudda råd från bryggnocken.
Ytterligare några år senare när jag bodde på studenthem nära Värtahamnen och kom att umgås mycket med andra studenter från olika bakgrund minns jag en trevlig, några år äldre man som läste på KTH som någon slags fortbildningskurs på sin marinofficersutbildning. Jag minns inte vad han hette men han var blond och hade ett smittande leende. På den tiden satt man inte sällan lite för länge på en efterfest med lite för mycket vin och förundrades att natten utanför det lilla studentkökets fönster bleknade till morgon. Vi pratade politik. Obevandrad som jag var, och är i politisk teori lufsade vi runt i dagspolitiska frågeställningar. Jag minns att jag nyktrade till när han tydligt sa att folk är för okunniga för att styra samhället. Dom vet inte vad som verkligen krävs. Det behövs experter, akademiker , för att beräkna behov av mat, infrastruktur, att optimera intelligensians inflytande – ”för allas bästa”. Jag försökte lamt fråga om han inte trodde att elitens styre skulle kullkasta grunden för själva demokratin. Demokratin är ju kanske inte så rationell och effektiv men är ju ändå en förutsättning för att samhället skall hålla ihop försökte jag. Då tittade han på mig med en både road och lite överlägsen min. Jag var för trött för att käfta emot men minns att jag fann en viss förklaring i tanken på att hans ideologiska självsäkerhet kom från samma gunrum som min morbrors.
Idag läste jag en artikel på DN Debatt av kommendör Lars Wedin och förre konteramiralen Odd Werin om att Ryssland utgör ett akut militärt hot mot Sverige. Dom övar med landstigningsfartyg som om de förbereder ett kuppanfall för att besätta Gotland. De anser att vi förstärker Sveriges försvar alldeles för långsamt. Att statsminister Magdalena Andersson inte prioriterar landets säkerhet. Dom vill ha mera folk, nya fartyg och förstärka försvaret av Gotland med ytfartyg, ubåtar och stridsflygplan. Dom vill öva mer med NATO. De skriver att Ryssland och diverse ”fredsvänner” försöker destabilisera Sveriges ledning genom desinformation och propaganda. Inte minst på sociala medier. Att ha en annan uppfattning om det geopolitiska läget verkar de uppfatta som opatriotiskt.
Ryssland med Putin i spetsen förefaller med all tydlighet gå mot ett auktoritärt odemokratiskt styre där opposition mot makteliten straffas med förbud, fängelse och mord. Ja, det är läskigt och oroande. Men jag tror inte lösningen kommer från Karl XII vurmande marinofficerare som pekar och talar högt från bryggnocken.
Vad tror du?
4/1 2022
Rolf Brattström
Mycket kommer att hända under år nästa år 2022. Men grunden skall läggas nu.
I februari kommer vänsterpartiet att hålla kongress. I september är det val. Mycket står på spel. På kongressen läggs vår politik fast. I valet kommer vi att presentera den för väljarna.
Men som sagt: grunden läggs nu. Det är nu vi nominerar delegater och skriver motionerna som, förhoppningsvis skall bli till politik i riksdag, län och kommun.
En del av grunden, VÅR del av grunden, kommer att läggas på den gemensamma valkonferensen som hålls den 7 december som ordnas av Vänstern i Vantör och oss, Vänstern i Enskede och Vänsterpartiet i Årsta.
Du är välkommen.
Tid: 7 december, kl 18:00-20:00
Plats: Nya Rågsveds Folkets Hus, Rågsvedssalen.
Närmaste T-banestation: Rågsved
Rikard Warlenius är miljöpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholms stadshus, ledamot av kommunfullmäktige, viceordförande i trafiknämnden, samtidigt som han jobbar som universitetslektor i Göteborg med inriktning på hållbar utveckling och ekologisk ekonomi.
Vi vet inte hur han får det att gå ihop med jobb i både Stockholm och Göteborg men du kan passa på att fråga honom själv.
Men varför stanna vid det?
Varför inte passa på tillfället att lyssna, fråga och diskutera Stockholms framtida miljö? Hur den ser ut och hur den kan förbättras? Rikard kommer att besöka oss i Enskedevänstern den 24 november, klockan 18:30.
Du är välkommen du också.
Entré: är fritt. Vi bjuder på fika.
Tid: 24 november, Rikard börjar kl 19:00 men om du vill fika och snacka lite går det bra att komma insläntrande vid 18-tiden.
Plats: Grangårdens träfflokal, Täppgränd 11,
Närmaste T-banestation: Sandsborg
Det finns ett stort och växande utanförskapsområde i den svenska ekonomin. Ett område där Sveriges lagar inte gäller. Lagar om arbetstid, sjukskrivning och anställningstrygghet närmast är något man skrattar åt. Där arbetsdagar på 10 eller 12 timmar kan förekomma. Där förmän kan stå med tidtagarur för att klocka anställdas toalettbesök. Där löner inte rört sig på tio år eller mer.
Där man kan få sparken vid minsta invändning. Den som blir sjuk eller utsliten åker ut också.
Nya plockas in.
Det utanförskapsområdet kallas för gigekonomin. Två miljoner fasta anställningar har utplånats under de senaste trettio åren. Sjuhundratusen gigjobb har tillkommit. En gigantisk omvandling av ekonomin.
Jobbar du inte redan i detta utanförskapsområde är risken stor att du hamnar där själv så småningom.
Lär dig mer.
Innan det händer.
Vänsterpartiet Enskede tillsammans med Vänsterpartiet Farsta står som värdar för organisationen GigWatch som bevakar gigekonomin.
Du är välkommen.
Entréavgift: Struntar vi i.
Tid: 18 november. Klockan 18:00, fika från 17:30.
Plats: moment:teater, Gubbängstorget 117
Närmaste tunnelbanestation: Gubbängen
Normalt måste man uppsöka makthavare. Den här gången kommer de till oss.
Och till dig, om du vill.
Vi brukar turas om mellan de Vänsterpartiföreningarna Årsta, Vantör och vi, Enskede att ordna möten.
Den här gången är det vår tur. Vänsterpartiet i Enskede står som värd. Politiker från stadsdelsnämnden kommer för att berätta och svara på frågor. Det betyder att du både kan träffa politiker från stadsdelsnämnden och kamrater från Enskede, från Årsta och Vantör.
Datum: 17 november
Tid: 18:00
Plats: Sandsborg
Adress: Videgården, Täppgränd 101
Återkommande tankar om Nya Karolinska sjukhuset
Varje gång jag far norrut från vår fina stad strax innan jag dyker ner i Eugeniatunneln ser jag byggnaden och fylls av vämjelse. Den symboliserar nyliberal strypning av demokratin, korruption och allt annat än ett stolt sjukhus i folkhälsans tjänst. Den politiska högern i tätt samarbete med Skanska och ytterst tveksamma bolag i skatteparadis våldtog Region Stockholm. Dom närmast inblandade politikerna har nu högt betalda tjänster i privata bolag inom sjukvården och byggbranschen. Varje gång skäms jag som svensk medborgare. Varför var inte Socialdemokraterna tydligare i sitt ställningstagande, varför var inte vänsterpartiet kristallklara i sin opposition? Varför samarbetar Miljöpartiet med förövarna?
Det har gjorts flertalet utredningar som utmynnat i frågor som ingen har svarat på. Irene Svenonius (M) högsta politiker i Region Stockholm låtsas oskyldig. ”jag bara följde experternas råd” – ”det vore förmätet av mig att inte följa professionens råd” – är hennes oskyldiga standardsvar. ”Världsbäst” är en återkommande högerfloskel som återkommer överallt, antagligen dyrt köpt av KREAB eller någon annan PR-byrå högerpartierna närstående. När det gäller sjukhuset stämmer det – det är världens dyraste sjukhus.
I SvD 26/5 skriver Magnus G Lind under rubriken ”Drömmen om världsklass lede beslutsfattarna fel” där han sammanfattar hur feltänkt det otroligt dyra projektet var ur flera perspektiv som utbildning och folkhälsa bl.a.
Det kan verka tjatigt att hänga upp sig på debaclet NKS men faktum är att det kostar mycket och länge. Akutsjukhusens anorektiska anslag, bristen på förlossningsplatser, otillräcklig psykvård beror allt på det förbannade Karolinska Sjukhuset.
Rolf Brattström