Skip to main content

Om hur Covids-19 pandemin påverkar vår ekonomi

Såg ett debattprogram på TV2 den femte maj. Ekdal och Ekdal tror jag det hette. Ett bra program. Bankekonomer, Anders Borg och nå’n akademiker och lärare, tror jag, på Handelshögskolan diskuterade under ledning av kusinerna Ekdal. Det var ett lågmält, bra fördelat samtal om krisen och framtiden. Alla tyckte att statsministern och hans ministrar och experter hitintills agerat bra.

Svårigheterna kommer senare när vi nödgas hantera en arbetslöshet på 10-15%. Rädda vad som räddas kan av företag, ge nödtorft till folket och stimulera efterfrågan för att få fart på ekonomin. Verkar dom vara överens om. Liksom att vi inte kommer att komma tillbaka till hur det var. Nödvändiga strukturförändringar i ekonomin kommer att leda till en hög permanent arbetslöshet. Det kommer att bli besvärligt säger Borg på ena kanten av bordet och får svar av den långhåriga professorn från Handelshögskolan på den andra sidan av bordet. Ja, vi får använda vår kreativitet, vi står inför ett paradigmskifte tror jag han sa. Det är orättvist sa Borg att lågutbildade i de branscher som kraschat är torsk.

Det är intressant att ingen av dom kan tänka sig en alternativ utveckling annat än fortsatt råkapitalism. En del av lösningen, ansåg dom i endräkt är uppmjukade arbetsmarknadslagar. ”Sjutton” ropade plötsligt mannen från Handelshögskolan, 17 jobb får man räkna med att man skall ha haft innan man går i pension. Dom verkade övertygade om att det här ett nytt trappsteg i den globala ekonomin. Typ vi har haft krig, pest förut, jordbrukets mekanisering, industrialismen och tekniksprång som IT-revolutionen I. Det har inneburit stora förändringar i samhället. Nya herrar och ett förändrat proletariat. Samtalsgruppens förväntningar på IT-revolutionen II var skyhöga. Vid varje tillfälle har samhället förändrats radikalt. Huvudbudskapet var att bara vi sköter oss så kommer vi igenom det här. Sverige har goda förutsättningar, som hög utbildningsnivå, bra infrastruktur och goda statsfinanser.

Ekonomivetenskapen som den lärs ut är deterministisk och därför per definition ovetenskaplig. Bildt klassiska: ”den enda rätta vägen” är symtomatiskt. ( Jag tro han skulle vara rolig att spela strategispel med efter en god middag. Men som han som filosof vet jag inte). Om människans öde är global kapitalackumelation vet jag inte om jag vill vara med längre. Det liknar katolicismens: – böj dig för herrens tukt och förmaning. Som om vi vore ett rö för en överordnad princip som vi alla har att följa eftersom det är bestämt.

På en videointervju sa Riksbankschefen att vi löser det här med att köpa statsobligationer. Vi betalar med sedlar som vi själva trycker. ”Men ger inte det inflation?” frågar reportern, ”I teorin ja”, svarar Riksbankschefen. ”Men med de låga räntorna vi haft i ett decennium snart har vi inte fått någon inflation. Jag är inte orolig.”

Varför tänker jag på pyramidspel? Varför är jag orolig?

Rolf Brattström

Seminarium Nya Karolinska 21 januari 2020

Del 1:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=f5XKqIV4XXI]
Bakom skandalerna på Nya Karolinska
DN-journalisterna, Lisa Röstlund och Anna Gustafsson berättar om ett av sina avslöjanden och om sin bok ”Konsulterna”.

Del 2:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=5Sxh5Mwu6to]
Bakom skandalerna på Nya Karolinska
Jonas Lindberg, Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske ledamot i Region Stockholm, ger sin syn på skandalerna.

Vänsterdagarna

Vänsterdagarna i Göteborg har varit. Där hölls en mängd av seminarier och workshops. Här är ett par.

”Hotet mot demokratin-högerauktoritära regimer i Europa”

Egentligen handlade det här om den veritabla, bruna våg som går genom hela världen just nu. Varför och vad kan man göra? Journalisterna Halil Karaveli och Joakim Medin berättade om utvecklingen i Turkiet och Ungern även om jag ganska snart fick en känsla av att det handlade om utvecklingen i hela världen just nu, inklusive, tyvärr, Sverige.

Ungern och Turkiet var helt enkelt ett par (över) tydliga exempel på vad som kanske väntar Sverige.

En del rapportörer har noterat att den populistiska, republikanska högern i USA lyckades lägga sig till med en veritabel klasskampsretorik som Ronald Reagan fram till Donald Trump använde, vilket gav den populistiska, republikanska höger nästan dominans över det politiska livet från 1970-talet till idag. De vädjade till Det Vanliga, Hederliga, Arbetande Folket (”Verklighetens folk”) som förtrycktes av en brutal överklass.

Den tänkta ”Överheten” är i den retoriken inte längre grevar, baroner, företagschefer eller folk med pengar och resurser. Nej ”Verklighetens folk” förtrycks av något som kallas ”kulturvänstern” vilket tydligen är poeter, teaterregissörer och kulturskribenter i konstiga tröjor. Det var DE som förstörde ekonomin genom att beskatta företagarna. DE bar ansvaret för att förhärja samhället genom abort och progressiva barnprogram i Public Service tv på 70-talet. Det var vår gamla klasskampsretorik ställd på huvudet, som en erövrad artilleripjäs som vänds mot sin gamla ägare.

Det fungerade i Ungern, i Turkiet… och har gett SD stora framgångar här i Sverige.Och nu ekade Karavelis och Medins berättelser från Ungern och Turkiet hur samma maskineri riggats upp i de länderna. I Turkiet hade de hjälp av det faktum att vänstern till stor del leddes av män med massiv patricierbakgrund i den gamla osmanska ämbetsmannaaristokratin. Ungerns Viktor Orbán har skaffat sig ett massivt stöd från den ungerska landsbygdsbefolkningen genom att hetsa mot ”kulturvänster” stadsbor, mot utlandet och mot EU. All kritik avfärdades som ett led i världens stora sammansvärjning mot Ungern men ta det lugnt, Viktor Orbán är en stark man som kommer att stå upp för UNGERN mot… etc. etc.

Orbán har dessutom gedigen landsbygds bakgrund. Han kan tala till bönder på bönders vis.

Och retoriken handlar titt som tätt om alla historiska oförrätter som Ungern utsatts för i Det Förgångna. Om sammansvärjningar från muslimerna, från EU, från George Soros. (Undra på att Ungern är Jimmie Åkessons nya drömland. Kent Ekeroth har ju rentav emigrerat dit.)

I Turkiet har vänstern, enligt Karaveli gjort dundermissen att förakta och avfärda landets religiösa, till stor del landsbygdens folk. Det var ett självmål ansåg han för att Turkiets troende inte, säger INTE, var några oundvikliga motståndare till vänstern. Många hade BÅDE sympati för vänsterns sociala reformer OCH en religiös tro. Man kunde ha byggde allianser… men gjorde inte.

Seminariet var slut. På vägen ut såg man en lång, gemytlig farbror med skägg som tydligen suttit och lyssnat. Karl-Petter Thorwaldsson. Det var kort innan han själv skulle in för att hålla sitt enorma anförande inför två jublande, packade salar. Och han talade om hur han själv tvingades flänga omkring på LO-avdelningar där SD börjat bre ut sig (något som gjorde Thorwaldssons tillvaro aningen trist).

Detta var något som bekymrade Thorwaldsson. Det var tydligt. Och han nämnde ett inspirerande seminarium han nyss hört på.

Vänsterpartiet inför framtiden

Framtiden.

Det sitter en kommission och snickrar på Vänsterpartiets framtid. Det handlar i praktiken om vilken strategi som partiet skall tillämpa.

Och nu ställde den kommissionen upp sig på scenen i Folkets hus Asperö-sal. bland dem: Aron Etzler, Lorena Delgado Varas, Samuel Gonzales och Ali Esbati.

När det var över undrade för min del om inte det berget fött en liten mus.

Vänsterpartiet skulle behöva komma igång på landsbygden. Hittills har vi växt i städerna… men Sveriges landsbygd är Terra Incognita. I landsbygdens arbetarklass är det SD som fått bre ut sig ostört medan V är nästan osynligt.

En man i publiken reste sig upp. Han arbetade med lobbying i landsbygdsfrågor. Han var djupt gripen av tacksamhet över att V äntligen, Ä-N-T-L-I-G-E-N, övervägde att intressera sig för landsbygden.

Annat verkade också bra. Man talade om att ta fram en arbetsgivarstrategi för Vänsterpartiets organisation. V behöver bli en bättre arbetsgivare.

Nu blir börjar det bli bekymmersamt.

De talar länge och väl om att Vänstern borde bli starkare på nätet. God idé men…

Man kan jämföra på hur Timbro och SD jobbat målmedvetet och konsekvent med sociala medier sedan decennier tillbaka. DE har anställt personal som jobbar på att svänga opinionerna i ”sin” riktning. DE värvar framgångsrika bloggare. En del går vidare till karriärer på PR-byråer och tankesmedjor.  Vi gör nästan inget sånt. Knappt sossarna heller.

Det man hör från scenen i Folkets hus Asperö-sal verkar mest handla om att sociala medier nog är viktigt… och att lämpligt innehåll på något magiskt sätt skall trilla fram av sig själv ur tomma intet.

Till råga på allt hörs Aron Etzler muttra om att han inte ser någon poäng med att ha ”många olika plattformar som bråkar med varandra”.

Normalt kallas det massmedia.

Etzler avslutar med att säga att V borde satsa på att värva ur medel- och övre medelklassen. Inte bara ur underklassen.

Jens Holm presenterar sin bok

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=g44fpb8shoA?rel=0]

Jens Holm, riksdagsledamot och Vänsterpartiets talesperson i miljö- och klimatfrågor, presenterar sin nya bok ”Om inte vi, vem?”

På inbjudan från Enskedevänstern, moment:teater, den 9 maj.

Örfilar

En dubbelspårig snabbjärnväg mellan Arlanda och Stockholms centrum. Behövs. Moderaterna väljer att ett riskkapitalbolag skall finansiera. Banan är betald för länge sedan men avtalet innebär att samhället inte får störa businessen. Det kostar 150 riksdaler att kliva av pendeltåget på Arlandas station. Pengar som går direkt till riskkapitalbolagets ägare. Svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta är satt ur spel. En moderat örfil.

Nya Karolinska Sjukhuset är ett husbygge med ett driftsavtal, skräddarsytt för riskkapitalbolag, inte för stockholmarnas behov av sjukvård. Oerhört välbetalda, och okontrollerade amerikanska konsulter anlitas för att implementera en helt ny driftsform som är oprövad och inte alls förankrad hos vårdpersonalen. Dyrt, mycket dyrt och ineffektivt, utan helhetssyn och dessutom skumt rent ekonomiskt. Stockholmarnas sjukvård riskerar att under lång tid bli lidande. En moderat örfil.

Privatisering är överordnat välfungerande samhällsägda system. Moderaternas allt blekare allianskollegor jobbar oförtrutet i samma anda med lika dåliga resultat. Apoteken må vara fler och öppna länge i centralorterna men distributionen av mediciner till folk har ju omvittnat blivit sämre. Också en moderat örfil egentligen.

Sen har vi Nuon-affären, köp av ett Nederlänskt gasbolag, där vårt allmänt ägda Vattenfall gav bort åtskilliga miljarder av våra gemensamma tillgångar till oklart vem. Vi minns alla den där affären som den dåvarande moderata finansministern påstod att han inte kände till. En moderat örfil.

Post Nord är ett annat exempel där privatiseringsivern trumfar samhällets service och folkets behov. Många brev kommer inte fram, det kan gå dagar utan post, sen kommer hela veckans post på torsdag kanske. En moderat örfil det också egentligen, från moderatledda allianskolegor kanske men i enlighet med den förhärskande ideologin. En moderat örfil igen. Hur många skall vi tåla?

Fri etableringsrätt för skolor med skattebetalarnas skolpeng för alla elever man väljer att ge tillträde, i aktiebolagsform t.o.m. slår sönder idén om en likvärdig skola. En hård moderat örfil.

Sammantaget blir det här en råsop från höger. Med skattesänkningar, RUT-och ROT-avdrag mutas den ideologilösa medelklassen.

För att travestera Vladimir Majakovksij

”Ett nytt kök är allt du behöver”

Enskede april 2018

Rolf Brattström

USA:s nya tullar

Att vi ska ge igen är tonen i EU:s utspel. Medierna för fram att fler i USA kommer förlora jobben om dom inför de planerade tullar på stål och aluminium. Hur slår den logiken hos oss om vi inför tullar på amerikanska varor? Därtill blir det högre priser på de amerikanska varor vi köper i butiken. Är OK för mig, men tycker alla om att juicen går upp i pris? Kan EU vända ”andra kinden till” och avstå från reflexmässiga motåtgärder? I Sverige betonar vi gärna att vi värnar frihandel. Ändå är vi med i tullunionen EU.

v.9/-18
Lars Sterneby

Elefanten i rummet

Välfärdsutredningen föreslår hur samhället skall säkerställa att offentliga medel används till vad de är avsedda för. Ilmar Reepalu är färdig med utredningen och med förslag på hur vinstuttag skall begränsas så att större överskott i privat drivna skolor, sjuk- och omvårdnadsverksamheter och socialtjänst återinvesteras i stället för att delas ut till aktieägarna och hamnar i skatteparadis. Detta berättade han om för några veckor sedan vid ett möte på landstingshuset. En nationalekonom och fd M-riksdagsman som numera har bytt sida, i alla fall i denna fråga, talade särskilt om hur olämpligt det är att bedriva skolverksamhet som aktiebolag.

Utredningen skall nu omvandlas till en proposition som riksdagen har att ta ställning till. Den kommer sannolikt att röstas ned av Alliansen och SD. Då får det bli en valfråga 2018. Det skulle vara mycket välgörande för det politiska klimatet. En majoritet av svenskarna vill inte ha det så här i fortsättningen.

Sverige är enda land i världen som tillåter att offentligt finansierad skola kan bedrivas i aktiebolagsform och att vinster kan föras ut ur systemet till kapitalägarna. Sverige är unikt i det att sjukvårdsföretag har fri etableringsrätt att bedriva verksamhet finansierad av skattemedel. Det här omöjliggör för samhället att planera och styra resurser så att målen om en likvärdig skola och vård efter behov kan uppfyllas.

10 % av bolagen i den privat drivna välfärden står för 75% av omsättningen i den privata sfären.
Stora företag köper upp de små vilket leder till minskad mångfald.

Av samhällets totala kostnader för välfärden står privat driven verksamhet för ca 10 % . Andelen inom skolan är mkt större.
Från borgerligt håll, och från en del sossar som står nära köttgrytorna, hävdas att eventuella oegentligheter och orättvisor skall motverkas med bättre upphandling och kvalitetskontroll. För det första handlar det inte om ”eventuella” oegentligheter och orättvisor – dom är högst reella. För det andra är det hart när omöjligt, i alla fall mycket byråkratiskt tungrott, att kontrollera kvalité i skolan och stora delar av sjukvården i den utsträckning som skulle behövas. Det rör sig om långa processer och inte en slutprodukt som skall kontrolleras. Det kan gå att kontrollera kvalité/effektivitet i specialistvård (ex ortopedkirurgi/klinik) men större delen av sjukvården som primärvård och omhändertagande av multisjuka är svårt att utvärdera. Beträffande skolan har vi en påtaglig betygsinflation i kölvattnet av sk friskolorn. Betygen stiger och kunskapen sjunker hos eleverna enligt PISA- mätningarna. Flera år i rad. Betygssättning är i sig ett problem då det faktiskt är en form av myndighetsutövning som nu har blivit ett konkurrensmedel. Osunt.

Vilka vinster gör då privata aktörer inom välfärden? Man kan räkna på olika sätt, men hur man än räknar är vinsterna stora, mycket högre än inom övrig tjänstesektor. Man har övervinster (enligt gängse sätt att räkna) på 20 miljarder mellan 2005-2013. Vinsterna tenderar att öka starkt. 4 % av företagen står för 50 % av övervinsterna. Sverige är det enda land i världen som tillåter att man tar ut vinster ur skolan. Det enda land i världen som tillåter att aktiebolag får driva skolverksamhet. I Norge och Danmark finns privatdrivna skolor men inga AB och inga koncerner – det är inte tillåtet.

Näringslivets organisationer hävdar att en reglering av vinstuttag i offentligt finansierad välfärd vore jämförbart med ren sovjetkommunism. Det är inte trovärdigt. Det är i själva verket en ganska billig argumentation, nästan vulgärt. Den allmänna, obligatoriska skolan är ett kitt i samhället som skall se till att alla barn får en bra undervisning som leder till uppsatta mål och som till del kompenserar för olikheter i förutsättningar och bakgrund hos eleverna. Att bedriva skola i aktiebolagsform motverkar dessa syften. Den enda skyldighet Aktiebolag har, enligt aktiebolagslagen, är att leverera vinst till sina ägare. Skolpengen är beräknad efter vad en genomsnittlig elev kostar att utbilda. Friskolorna på grundskolenivå ligger nästan alltid i välbärgade områden där föräldrarna har goda inkomster och ofta akademisk utbildning. De eleverna är förhållandevis billiga att utbilda enligt skolplanen. Om man dessutom slipper ha/ är fri från, skolgård, laboratoriesalar, gymnastiksal, skolbibliotek, skolmat och har många obehöriga lärare – utan kan förlita sig på att barnen får mycket stöd hemifrån och att eleverna klarar självstudier i stor utsträckning då kan man tjäna mycket pengar. Det är inte Drevdagen eller andra ideella verksamheter det handlar om, nu är det skolindustri eller skola i samhällets regi det handlar om. Det är betungande för kommunala skolor som oftast har traditionella skolbyggnader och tvingas betala ”marknadshyra” och som har en större andel elever som behöver mer lärarinsatser. Kommunala skolor har allt svårare att gå runt ekonomiskt. Den här utvecklingen måste brytas.

Är det verkligen så här det går till? Ja – för närvarande är det det.
Så länge det är lagligt är det inga problem” – brukar moderatpolitiker säga, med ett förvånat höjt ögonbryn och en befallande blick när det moraliska eller samhällsnyttan i en kommersiell verksamhet ifrågasätts.

Låt oss göra övervinster i välfärden olagliga.
Typ i enlighet med utredningen!

April 2017

Rolf Brattström